2022-12-30

Tolv månader jag inte kommer minnas mycket av, det tror jag! Huvudet har raderat många små detaljer (och större sammanhang). Under tiden eller med tiden. Nu var det så det blev. Jag kommer minnas det som finns på bild och en bild är ju bara en bild. I alla fall mina bilder. Allt det jobbiga (det som är glömt) kommer sitta kvar i magen, in i det nya året. Det kommer åka upp i halsen ibland och jag måste låta det göra det, vad gör man annars?

Men de pissiga åren är också år som räknas i ett liv som är så långt/kort. Jag får panik om de bara ska passera utan vidare och det är roligare att föra dagbok på internet än privat för det är inte så många som gör det längre?

För mig har det varit ett år (liv) av inre kaos. Men jag har fått lära mig varför och nu finns det på papper. För mig har det inte varit så mycket av en lättnad att få veta. Bara en stor sorg. Men jag försöker acceptera. Saker som kommer måste accepteras innan de kan gå igen och så är det varje dag och så måste det fortsätta.

Som att jag är en av dem som mår som sämst kring jul och nyår (och födelsedagar). Det blir så plågsamt tydligt allting. Det man inte har. Det man har men inte är kapabel att ta till sig. Allt som inte blev och det som aldrig kan bli. Och hur ska man hinna fixa allt som är fel innan året är slut? Det gör man inte. Men nästa år blir bättre. Eller sämre! 

2023-01-16

Nu har det gått 16 dagar av det nya året men inget har hunnit hända än, har bara virkat två grytlappar. Men här kommer mina keywords för 2023, hoppas att universum läser:

körkort, vara snäll, en lång kappa, kvantitet före kvalitet, mediciner, pengar, bygga en vägg, måla vitt, läslampa i sovrummet, Köpenhamn, Paris, penna och papper, gummistövlar, fylla 30, nytt jobb, en liten gryta med lock, potatis, ost, tequila, fråga, säga ja, förklara, ljusgrå jeans, blogg!

Hej och hejdå, tack och förlåt!